En eftermiddag i skärgården med Polestar 2

Dela:

En av dom snyggaste elbilarna som går att köpa just nu är i min mening Polestar 2. Att bilen även kommer från Volvokoncernen gör inte saken sämre och bilen har därför alltid varit lite speciell för mig. För att ta vara på detta så hyrde jag en Polestar 2 ett par timmar en söndag i oktober och tog en roadtrip i skärgården i Stockholm för att få en bättre idé av bilen. Det visar sig att det är inte alls den självklara bilen för mig.

En rutt genom norra delarna av Stockholms skärgård

Bilen är en hyrbil från m.co, Volvos bilpoolstjänst som har börjat erbjuda Polestar 2 och XC40 Recharge sedan en tid tillbaka. Bilen jag körde var en Polestar 2 Dual Motor Long Range, alltså fyrhjulsversionen med 408 hk. Den hade såklart all utrustning man behövde, och mer därtill.

Eftersom jag inte bor i Stockholm så letade jag runt på internet efter trevliga vägar att köra på och kom fram till en rutt som gick nästan upp till Norrtälje, ner till Vaxholm, färjan över till Värmdö och sen tillbaka till Stockholm där bilen skulle lämnas tillbaka.

Rutten visade sig bli en succé med både motorväg, landsväg, kurviga småvägar och fin utsikt. En rutt jag kommer köra igen och som jag kan rekommendera.

En rutt att rekommendera!

Google Automotive är framtiden

Direkt när man sätter sig i Polestar 2 så är det skärmen som tar fokuset. Det är nytt, det är annorlunda och det är enkelt. Alla inställningar är lätta att hitta och knapparna är stora och lätta att trycka på även vid körning.

Polestar använder sig nämligen av Google Automotive, ett helt nytt operativsystem från Google som Polestar 2 är först i världen med att implementera i sin bil. Det betyder att infortainmentsystemet i bilen bygger på Android och du kan ladda ner appar från Google Play Store, navigationen använder sig av Google Maps och röststyrningen är Google Assistent.

I Google Maps så kan man även navigera till olika laddare och ska man åka långt kan bilen själv planera laddstoppen på vägen, vilket gör att man själv inte behöver tänka på det. Såhär ska det såklart vara i alla elbilar och dom elbilar som inte har det har en stor nackdel.

Självklart har man också Google Maps i den digitala förardisplayen framför sig där navigationen visar hur man ska köra. Här har du också hastighetsmätare, batteriprocent och allt annat som du förväntar dig i en förardisplay. Polestar 2 saknar tyvärr head-up display.

Det som jag upplevde som irriterande var att Google Maps anpassade inte kartan för vilken riktning du körde utan baserade det istället på verkligen. Jag var alltså inte i center på kartan och det hände flera gånger att vägen jag körde på visades långt ner på kartan och gick vågrätt över displayen. Detta gjorde att när jag skulle svänga vänster så pekade kartan rakt ner i displayen och man såg väldigt lite.

”Söndagskörningen” och One Pedal Driving

När man kör en elbil så ska man köra one-pedal-driving enligt mig. Det är när bilen bromsar om man lyfter på gaspedalen vilket gör att man i princip aldrig behöver använda bromsen, vilket ger en skönare och mer avkopplande körning. Det kan vara lite ryckigt i början men man lär sig snabbt.

I Polestar 2 så har man tre olika alternativ för one-pedal-drivning: Av, lite på, fullt på. Har du avstängt så behöver du använda bromsen, lite på så bromsen den mjukt och har du fullt på så bromsar den kraftigt. Fördelen är att när bilen bromsar så går energi tillbaka i batteriet och man kommer lite längre.

Det finns även en funktion som gör att man kan smyga fram med bilen. I en vanlig automat t.ex. så kan man lyfta på gaspedalen och bilen åker långsamt framåt. Har man Creep-mode påslaget så gör Polestar 2 även det. Dock kan man inte då använda one-pedal-driving för att bilen ska stanna helt.

I stadstrafik och landsvägskörning runt 80–90 så är Polestar 2 riktigt trevlig att köra. Man använder en fot för att köra, bilen är tyst och den rullar mjukt fram på vägarna. Jag blir fortfarande förvånad över hur tyst elbilarna är, moderna bensinmotorer behöver inte låta så värst illa men tar man bort dom helt så blir det en markant skillnad.

På motorvägen så kommer bullret igång och även om det inte är lika mycket som min XC40 T3 (som jag dessutom fått på dubbdäck på) så vill man höja volymen lite ytterligare för att slippa ljudet. Det sitter 19” däck på bilen jag körde så det hjälper såklart till, jag skulle nog inte vilja uppgradera till 20”, kanske rentav nedgradera till 18” men det är tveksamt om det går ens på Polestar 2.

Lunch och laddning vid Vaxholms färjeterminal

Efter ett par timmars åkande så kommer jag fram till Vaxholm där jag bestämmer mig för en lunch. Det finns laddplatser vid färjeterminalen, där mycket av restaurangernas ligger. Men när jag väl kommer dit så står två laddhybrider och laddar sina bilar där. Nog för att dom har all rätt att stå där men man kan inte låta bli att bli frustrerad.

Jag sökte upp en ny laddare via Google Maps i bilen och hittade en som var 5 minuter bort, bakom Vaxholms kommunhus visade det sig. Här var det mer avskilt och den enda restaurangen som fanns var en asiatisk snabbmatsrestaurang. Smakade bra men inte vad jag hade tänkt mig.

Jag hade inte behövt ladda egentligen, då batteriet låg på 56% men jag ville ju uppleva känslan av att ha elbil. Laddstolpen var en 22kW som man bara pluggade in så började den ladda. Parkeringen betalade man via en parkeringsapp och priset var såklart något högre när man valde elbilsplatsen än en vanlig parkering. Men ändå, ett enkelt sätt att betala på.

Polestar 2 har laddporten på förarsidan, som sig bör, och har stöd för Type 2- och CCS-laddare. Vid en snabbladdare där alla parametrar är rätt så kan man ladda i upp till 155kW vilket är dugligt i mitt tycke. Köper man Standard Range, som har ett mindre batteri, så blir max laddhastighet runt 115 kW.

Efter 36 min var jag tillbaka och batteriet hade då kommit upp i 63%, totalkostnad blev 14,17kr, inte så farligt. Jag tog mig ner till färjelägret igen och hann precis på innan avgång vidare till Rindö.

Lunchpaus i Vaxholm

En förvånansvärt praktisk bil

Polestar 2 baserar sig på samma plattform som Volvo XC40, vilket gör att det alltså inte är en elbil från grunden. Detta gör att det t.ex. finns en kardantunnel i bilen även fast det inte behövs golvet i baksätet är inte helt slätt som vissa elbilar har.

Kardantunneln har dock Polestar valt att använda för att fylla med batterier och har på så sätt lyckats ganska bra ändå med den praktiska biten. Ett vanligt problem med elbilar som bygger på en fossilbilsplattform är att utrymmet under golvet i bakluckan brukar vara väldigt litet då det är ett populärt ställe att placera batterier på. I Polestar 2 är utrymmet helt okej och det finns gott om plats att lägga eventuella kablar eller bra att ha-saker.

Något som också är rätt skönt med just bagaget är att det är en crossover-baklucka, alltså en baklucka där fönstret sitter på luckan. Det gör det mycket enklare att lasta in och ut saker i bilen och fäller man sätena så har man god överblick över lastutrymmet, till skillnad från en sedan.

Men även i fronten finns det plats, Polestar 2 har nämligen en frunk på 35 liter, vilket alla elbilar bör ha enligt mig. Det är såklart här man ska lägga kablarna så att även om man fyller hela bagaget med grejer så kommer man enkelt åt dom (tittar på er Volkswagen). Utrymmet är inte superstort men just för kablar så är det inga problem.

Överlag upplever jag Polestar 2 som ganska praktisk när det kommer till att lasta. Baksätet är inte jättestort och även om jag får plats bakom mig själv (180cm lång) så är det knappt. Att komma in och ut känns också lite bökigt då dörrarna är ganska små men när man väl sitter där så är det bra. Har man mindre barn är det inga problem alls.

Hittade en 50 kW-laddare vid Max som jag fyllde på några procent med innan jag återvände till Stockholm.

Mitt stora problem med Polestar 2…

Polestar 2 har ett jättestort problem i min mening och det är mittkonsolen i fram. Här har man fokuserat mer på hur det ser ut än hur det borde fungera.

Plastkanterna ser snygga ut och ramar in mittkonsolen bra men jag upplevde som förare att dom var i vägen, mitt knä slog i jämt och ständigt och jag hade gärna sett att kanten inte fanns där alls.

Volymknappen sitter bakom växelspaken, som för övrigt är snyggt designad. Det gör att den blir bökig att komma åt eftersom växelspaken är i vägen.

Mugghållare finns det bara en synlig av, och den sitter långt bak så man behöver vrida sig konstigt för att nå muggen man har där. Jag hade en vattenflaska med mig och det slutade med att jag la den i facket för trådlös mobilladdning då det var enklare att nå den där. Det finns även en sekundär mugghållare men den är ännu längre bak och under armstödet.

Spontant känns det som att man ville göra mittkonsolen mer minimalistisk och det har funktionen tyvärr fått lida för. Nedan ser du en bild på Polestar 2 och Volvo XC40 där XC40 har en mycket bättre och mer praktisk mittkonsol.

Polestar 2
Volvo XC40

Polestars utrustning och priset

Bilen jag körde var en Polestar 2 Dual Motor, vilket betyder att det var en fyrhjulsdriven version med en motor i fram och en motor i bak. Men det finns även två billigare versioner: Standard range single motor och Long range single motor. Där har man plockat bort motorn i fram och erbjuder också två olika batteristorlekar. Grundpriset på 489 000 kr innehåller Standard range medan Long Range kostar 50 000 kr mer, vilket är det bästa alternativet enligt mig.

I standardutförande är Polestar 2 väldigt snålt tilltaget. Det ska vara en svensk bil men inte ens en värmepump ingår, vill man ha en sådan krävs Plus-paketet för 45 000 kr. Då ingår också andra saker som Premium Sound, panoramatak, tonade bakrutor och lite annat. Vill man också ha adaptiv farthållare (ett måste i mitt tycke) så krävs Pilot-paket för 40 000 kr.

Bästa sättet att spara batteri är att låta någon annan transportera en, som färjan Vivi t.ex.

Två klick senare har bilen gått från 489 000 kr till 624 000 kr. Då får man i princip en fullutrustad Polestar 2 med 51 mils räckvidd enligt WLTP. Men det handlar också om helt andra pengar vid det laget. Å andra sidan kostar en Tesla Model 3 Long Range, Polestars största konkurrent, 619 900 kr, så man anser sig nog vara ganska nöjd med prissättningen.

Tyvärr har Polestar inte lika bra finansieringserbjudanden som Tesla. Tesla erbjuder t.ex. ett lån med restvärde med endast 1,95% i ränta medan hos Polestar så är det billån på hela bilen till 3,95% ränta.

Även vid leasing så har Polestar tagit en annan väg än i princip alla andra biltillverkare. Vid privatleasing så lägger dom risken för att bonusen från staten inte ska betalas ut på kunden genom att man får betala fullt pris fram tills bonusen kommit in på Polestars konto.

Efter att bonusen kommit så sänks månadskostnaden till en lägre summa men med tanke på hur lång tid det tar att få ut bonusen så kan man få betala ett högt månadspris väldigt många fler månader än vad man tänkt.

Mig veterligen är Polestar dom enda som gör på det viset, inte ens Volvo själva gör så. Man slår ut summan över 3 år och ger samma månadskostnad till kunden. Dessutom ingår inte försäkring, det behöver läggas till. Detta gör Polestar privatleasing till ett svårare alternativ för många, man vill helt enkelt inte betala 8–9 000 kr per månad i 6–12 månader för en bil, om man kan få liknande bilar för runt 6 000 kr istället.

Avslutningsvis

Klockan börjar närma sig 16 och min tid med Polestar 2 är över för den här gången. Jag är extremt besviken på mittkonsolen, något jag stör mig på något så ofantligt, men resten av bilen är supertrevlig. Den är enkel att förstå sig på, den är minimalistisk utan att kännas främmande (som t.ex. Tesla Model 3) och är egentligen ett ganska litet steg över till elbilen.

Jag hade gärna sett en något billigare prislapp, ett grundpris på 498 000 kr utan värmepump i Sverige tycker jag är på gränsen. Men rent krasst, för mig och mitt Volvohjärta så finns nog ingen bättre elbil just nu, den är fantastisk att köra.

Glöm inte att dela med dig:

Facebook
Twitter
LinkedIn
Epost
Christoffer

Christoffer

Christoffer är elbilsentusiasten som startade Guiden om elbil. Han jobbar till vardags som IT-konsult men brinner för elbilar och har hemsidan som sitt hobbyprojekt. Här testar han elbilar, skriver om hur elbilar fungerar och mycket mer. Christoffer åker själv en Mustang Mach-E LR AWD.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Scroll to Top